Denna fredag är ingen vanlig fredag, en fredag där man går och småmyser och känner att helgen är på ingång.
Denna fredag från helvetet har varit en parodi skiven av Lusifer him self.
Något måste jag iallafall gjort för att reta gudarna, som Orup så fint sjunger, för denna dag har testat mitt psyke till max.
 
Hade mammas bil till kommunen imorse då jag slutade 12 och började 13 på Teknikdalen. Då kollegorna på kommunen varit på personalfest igår kväll så hade ingen matlåda med och då maten i cafeterian ger smaklökarna samma upplevelse som en pappkartong (eller paapkartong som Susanne säger) blev det CAAL sallad.
Jag skulle åka ner före 11.30 då jag slutade 12 och skulle även lämna in V75 åt en arbetskamrat.

Bilen var givetvis översnöad så jag startade och gick ur och började borsta bort snö från rutan. När jag ska gå in i bilen har dörren åkt igen lite och billdörren har gått i baklås. Där står jag i snöstorm på parkeringen med en bil som är på men som är låst. Redan då borde jag åkt hem och lagt mig.
Syrran kom iaf in  med en reserv nyckel och efter 30 minuter i kylan var jag lagom mör. Vi byte bil eftersom jag skulle hämta barnen sen.

30 min sen ilade jag ner på stan och letade som en galning efter parkering för det verkade som att övriga Borlänge invånare hade samma planer.
Sprang in på tipsbutiken där Östen 87, Sverker 73 och övriga spelberoende gubbar trängdes i kö med bongarna i handen.
Kutade till Caal för maten och panikade upp till Stadshuset för avlämning. Sprang in med maten och är på väg att springa tillbaka frågar kollegan -"mina Harry Boy då?"
Fan de låg i bilen så jag sprang a´la Kallur till bilen och tillbaka.

Lagom dyblöt i svett körde jag hem till lägenheten för att hämta upp Putte (är hundvakt) för att köra honom till mammas lägenhet.
Efter att  ha bubbat ner denna underbara men ack så gamla tax ner för våra 100 trappor och ut i snöyran känner jag hur min hemnyckel glider ur min hand.
Ljudlöst hamnar den i pudersnön på marken. Kastar mig ner och börjar leta på backen och då jag hade Niagara rinnandes på kroppen så hade jag enbart T-shirt på mig.
Gick skallgång med händer och fötter utan reslutat. Paniken växte men då jag hade 15 minuter på mig att åka till Gylle för att lämna sengångaren och sedan köra till Teknikdalen så tvingades jag ge upp.
Här någon gång började jag känna vilket skämt mitt liv är. Vad fan är det som händer? Är det Tilde Fröling som snart hoppar fram och skriker "mitt i nyllet!" eller är det Janne Loffe Carlsson som tagit upp svenska Dolda kameran igen?

Väl på Teknikdalen och med Susanne peppandes vid min sida så började humöret bli någon grad lättare.
Fick iallafall äta min lunch vid 14.30 och Sus kom med äppelpaj med grädde som vi satt i oss under några enstaka minuter.
Magnknip? jag? jo tack....

Stängde vid 17 och skulle sedan styra kosan mot Åselby då vindrutetorkarna vägra funka. Why God? why???!!!!
Efter 100 lagningsförsök ger jag upp och kör sedan i 30 hela vägen med huvudet ut genom sidorutan eller nerbockandes mot ratten för en liten cirkel av sebart område.
Stannade 4 gånger för att försöka laga dem men det va totalt omöjligt. Tar mig mot Åselby och väl framme på gatan händer det. Poff och dom jävlarna slår i gång! Fram och tillbaka åker de och jag får nästanför mig att de hånar mig.

In till Monica och Leif och blir mött av två pojkar i enbart långkallingar. Efter att ha kämpat på två omedgörliga ungepungar kläder och ytterkläder så som på beställning bajsar Liam.
Av med ytterkläder, kläder och hallondoftande blöja.
På med ny blöja, kläder och ytterkläder.
Då kommer storebror på att han också är bajsnödig. Japp då har Svett Niagarafallet börjat forssa igen när jag står i hallen med min yllekappa.
Av med ytterkläder, kläder och in på toa.
Torka, på med kläder och ytterkläder.

Att sen få två disträa killar att sätta sig i bilen, när det är mycket roligare att leka i snön, är ett kapitel för sig.
Åker till mamma för upphämtning av Putte och välling. Samtidigt ringer mobilen konstant. "vad ska vi äta? när ska vi träffas? när är du hemma? vad gör du? Hur blir det?"

Upp och hämtar jycke och välling.. ner i bilen.. fan flaskan.. Upp igen.. Slirar hem  och sjunger "när nätterna blir långa och kölden sätter in, och mamma mus hon samlar hela barnaskaran sin lalalalala" på hösta tonart med två pojkar som tar i för kung och fosterland.

Känns som att jag är med i en jävla dålig komedi serie.. Rena Rama Rolf  är något liknande,,,
Måtte morgondagen bli bättre..

Ska krypa ner nu med en kamin brevid mig på ena sidan och ensom använder sina tår som knivar över hela ens kropp,,
Mysigt=)