Kära
Är så lyckligt lottad med alla mina hjärtebarn runt mig.
Mina syskonbarn och vänners barn känns som mina egna. Linus, Liam, Elin och Alva är ju såklart mitt eget kött och blod och jag älskar dem precis som att de vore mina. Samma oro och samma lycka.
Sen att ha turen att ha nära vänner som har de mest fantastiska ungar som man är upp över öronen förälskad i är ett av de största privelegium man kan ha här i livet.
Att Tyra ska vara borta i 3 månader är fruktansvärt jobbigt. Nya tillskottet Hugo som jag och Mange var barnvakt åt hela lördagen gör en helt varm i hjärtat. (återkommer med bilder på dessa guldklimpar när jag är hemma vid min dator)
Sen har vi min älskade Prillan! Var där i Söndags och hade julmys med pepparkaks bak och julklappar.
Fick världens bästa receptbok
Och Hjärtformar att baka i. Blev supernöjd!
Den fick Prillan. Sara fick ÄNNU en gång tekoppar av samma sort. Kan ju va kul att ha fler=) Dock fantasilöst av mig men ett säkert kort.
Sara stod mest för bakningen och jag stod för pussandet. Tänk att man kan känna sådan kärlek till ett barn som inte är ens eget..? Så som jag känner för dessa barn går inte att beskriva. Kan börja gråta bara jag tänker på det.
Hur kommer man då känna den dagen man får egna barn?
Mina underbara tjejer! Är så skönt att ha en vän som Sara. Pålitlig, lojal, stöttande och alltid uppmuntrande.
Vi har en historia bakom oss och den betyder mycket. Vi blev brevvänner i klass 2 och Bästa vänner i Klass 6.
Vi har haft upp och nedgångar, tårar och skratt och jag betraktar henne som en av de viktigaste människorna i mitt liv.
Oavsett vad som hänt så har vi alltid haft varandra och hittat tillbaka till vararndras sidor.
Vi är otroligt olika men ändå så lika. Plus och minus. Känns bra att ha en vän som får en att se saker från andra synvinklar och som gör en till en bättre och öppnare människa.
Kan inte tänka mig ett liv utan dig!
(dÅ JAG ÄR PÅ JOBBET OCH INGEN TILLGÅNG TILL BILDER SÅ ÄR DE "STULNA" FRÅN SARAS BLOGG)
Mina syskonbarn och vänners barn känns som mina egna. Linus, Liam, Elin och Alva är ju såklart mitt eget kött och blod och jag älskar dem precis som att de vore mina. Samma oro och samma lycka.
Sen att ha turen att ha nära vänner som har de mest fantastiska ungar som man är upp över öronen förälskad i är ett av de största privelegium man kan ha här i livet.
Att Tyra ska vara borta i 3 månader är fruktansvärt jobbigt. Nya tillskottet Hugo som jag och Mange var barnvakt åt hela lördagen gör en helt varm i hjärtat. (återkommer med bilder på dessa guldklimpar när jag är hemma vid min dator)
Sen har vi min älskade Prillan! Var där i Söndags och hade julmys med pepparkaks bak och julklappar.
Fick världens bästa receptbok
Och Hjärtformar att baka i. Blev supernöjd!
Den fick Prillan. Sara fick ÄNNU en gång tekoppar av samma sort. Kan ju va kul att ha fler=) Dock fantasilöst av mig men ett säkert kort.
Sara stod mest för bakningen och jag stod för pussandet. Tänk att man kan känna sådan kärlek till ett barn som inte är ens eget..? Så som jag känner för dessa barn går inte att beskriva. Kan börja gråta bara jag tänker på det.
Hur kommer man då känna den dagen man får egna barn?
Mina underbara tjejer! Är så skönt att ha en vän som Sara. Pålitlig, lojal, stöttande och alltid uppmuntrande.
Vi har en historia bakom oss och den betyder mycket. Vi blev brevvänner i klass 2 och Bästa vänner i Klass 6.
Vi har haft upp och nedgångar, tårar och skratt och jag betraktar henne som en av de viktigaste människorna i mitt liv.
Oavsett vad som hänt så har vi alltid haft varandra och hittat tillbaka till vararndras sidor.
Vi är otroligt olika men ändå så lika. Plus och minus. Känns bra att ha en vän som får en att se saker från andra synvinklar och som gör en till en bättre och öppnare människa.
Kan inte tänka mig ett liv utan dig!
(dÅ JAG ÄR PÅ JOBBET OCH INGEN TILLGÅNG TILL BILDER SÅ ÄR DE "STULNA" FRÅN SARAS BLOGG)
Kommentarer
Trackback
