När man var liten var man oftast rädd för fantasibaserade saker som monster, spöken, häxor mm.
Man kunde aldrig föreställa sig de "riktiga" farorna i livet såsom pedofiler, mördare och sjukdomar utan var istället livrädd för det otäcka monstret under sängen.
Jag var, och är fortfarande, otroligt mörkrädd. Jag är fortfarande rädd för andar och spöken men nu har de största rädslorna övergått till mänskliga ting.
Jag är nog extrem åt det andra hållet och livrädd för det mesta,  framförallt våldtäktsmän, kidnappare, mördare, psykopater. Vågar inte å hem från krogen själv, knappt parkeringen när det är mörkt, ibland vågar jag knappt sova själv av rädsla för att någon kan slå in dörren och våldta mig. Att som kan ske när det är mörkt är farligt enligt mig.

Men min allra största skräck är att det ska hända någon jag Älskar något. Skulle någon av "mina" barn dö, bli utsatta för övergrepp eller något av en annan människa så skulle jag aldrig komma över det.
I sådana lägen tror jag att jag skulle vara kapabel att döda utan att blinka.



Vad är det som gör att dessa människor blir monster? De har ju också varit små oskyldiga barn som varit rädda för det där otäcka under sängen. När börjar monstret inom en gro? När börjar begäret växa sig så starkt att man ger efter i tanken och övergår i handling? Det steget är ju otroligt stort.
När vi då har så många mördare, pedofiler, våldtäktsmän och sjuka människor i världen, hur många är det då som går i dessa tankar men inte tar steget? Det vara en farbror, en kusin, en granne?
Hur många gånger ser man inte på TV och i tidningen hur chockade grannar eller släktingar och säger "det kunde vi aldrig tro om honom/henne, då denna är en sådan fin och god människa."
Frizls fru levde 24 år med sin tillfångatagna dotter och barnbarn under sina fötter i källaren (!).

Har vi tillräckligt med resurser att stoppa dem? Och när vi väl stoppar dem har vi tillräckliga medel för att kunna hantera dem? En person som upprepade gånger exempelvis våldtar kvinnor, sitter av straffet, våldtar, straffas, våldtar och kommer ännu en gång ut på fri fot måste ju något i systemet ske.
Kemisk kastrering? Oavsett vad som händer så kommer de aldrig att straffas likvärdigt för all den smärta de orsakat offret och dess familj.



Varför vara rädd för monster under sängen när det finns riktiga, vidriga, sjuka, perversa, fruktansvärda monster förklädda i mänsklig form?